Ny blogg!
Jag har nu tagit modet och det STORA steget att både byta bloggnamn och bloggsida (lite läskigt)...
http://blogg.mama.nu/solo/ hittar ni numera mig på!
Puss och kraaaam
http://blogg.mama.nu/solo/ hittar ni numera mig på!
Puss och kraaaam
14 februari 2012
Imorse gav jag Micke frukost på sängen, rosor och paket..hihi. Sen kom pappa hit med en kasse full med en middag som Micke lagade till oss bestående av fläskfilé, klyftpotatis och beasås. Bra och lugn alla hjärtans dag med min prins och prinsessa!
Berättelsen om ett dygn med smärta men med den underbaraste belöningen
Natten till lördagen den 28 januari 2012 kl. 01.45.
Jag vaknade till när Micke gick och la sig. Då kom det som en blixt från klar himmel, värkarna började avlösa varandra. Kände att det kunde vara på G men hade ju aldrig varit höggravid förrut så hade ingen aning om hur det skulle kännas när det var på riktigt. Försökte somna om vilket gick som det gick. Vaknade var femte minut med en värk som började i ryggen och som fortsatte fram till magen. Den ryggsmärtan var den värsta smärta jag upplevt och den led jag med i många timmar. Gav inte upp utan låg kvar i sängen många timmar och försökte sova men vaknade hela tiden upp med ännu en värk. Hade innan hört att om det bara är förvärkar så kan det funka att bada. Men inte ens det hjälpte. Vid 7 tiden ringde jag till Södersjukhuset för första gången. Berättade att jag trodde mig ha regelbundna värkar. Hon tyckte jag skulle stanna hemma ett tag till och ringa tillbaka om någon timme. Gick upp och intog soffläge med täcke och kudde. Fyllde en skål full med endast havrefras, en achett med vindruvor och ett glas med vatten. Slog på Nyhetsmorgon och såg frosten på vardagsrumsfönstret denna kalla vintermorgon. Innan varje värk hoppades jag på att det inte skulle komma någon mer och efter varje värk andades jag ut att jag överlevde den och att jag skulle kunna andas några minuter till nästa.
När ryggsmärtan började stiga sig på kunde jag inte ändra position för då visste jag att det skulle göra ännu ondare. Försökte därför förbereda mig så att jag låg på bästa möjliga sätt. Kramade soffkudden och skrapade min armbåde för många timmar i soffan så fick skrapsår. Efter ytterligare några timmar försökte jag bada igen, funkade en stund och jag inbillade mig att det funkade att bada så ville ligga kvar där resten av dagen. Men det gick inte denna gång heller.
Ville fortfarande inte ringa till SÖS för visste inte vad jag skulle säga.
Tillslut ringde jag och berättade att jag haft värkar sedan 01.45 och att det hållt på regelbundet ca var femte minut sedan dess. Kvinnan på SÖS sa att hon tyckte att vi skulle åka in så att jag kunde få smärtstillande tabletter så att jag skulle kunna sova för natten. (Inte ens då tyckte jag att det var helt värt att åka in ifall vi ändå skulle få åka hem igen...). Efter att ha härdat hela natten och dagen åkte vi vid 15.30 tiden in ändå. Den bilresan var ingen rolig historia. Att sitta i en bil med smärtax100 var inte kul. Påvägen dit var jag avundsjuk på alla andra människor och när vi stod och väntade på ett rödlyse såg jag en mamma skjutsa sitt barn i en barnvagn. Då tänkte jag att hon också haft den här smärtan och hon överlevde... Just i den stunden var jag ändå väldigt glad att det var lördag och inga köer...!
En stund efter att vi var framme fick vi komma in i ett rum, längst bort i korridoren. En sjuksköterska kom in och berättade det kvinnan i telefonen redan sagt att vanligast är att man får med sig smärtstillande och får åka hem och försöka sova. En jättesnäll barnmorska kom in och sa att hon ska "kolla till mig" (ja ni förstår nog). När hon gjort det säger hon att jag är öppen 4 cm och kommer inte få åka härifrån utan en bebis. Det kändes ganska sjukt. Vi var ju helt inställda på att få lite tabletter och få åka hem igen, så säger hon att hon inte kommer släppa iväg oss härifrån utan en bebis. Våran bebis!!
Så där fick vi bosätta oss, klockan var då vid 17 tiden och där låg jag på en sjukhussäng och Micke satt i en stol vid min sida. Ryggvärken var fortfarande den värsta smärtan så tillslut fick jag ryggmärgsbedövning vilket hjälpte mycket (till en början). Värkarna vart lindrigare och kortare. Jag och Micke tog roliga bilder och jag var uppe och gick lite. Sen.... Så hjälpte inte den längre. Varje gång jag var och kissade kom sjuka värkar och det värsta var att jag inte kunde göra någonting.
Samtidigt som tiden gick jättesakta så gick den jättefort. Plötsligt var det skiftbyte hos barnmorskorna och in kom en öststats barnmorska vilket inte passade mig. Jag hade precis börjat andas lustgas och hade inte riktigt koll på hur man andades med den, vilket hon försökte lära mig, vilket inte gick så bra. Vi bytte då barnmorska (vilket jag är väldigt glad för). Jag hade nu fått epidural (ryggmärgsbedövning), börjat andas lustgas men ingenting hjälpte mot min ryggsmärta. Bestämde mig då för att ta kvaddlar (sterilt vatten som injiceras in under huden) som gjorde sjukt ont att få, kändes som tusen getingstick i ryggen. Hjälpte inte på mig men var ändå värt att pröva.
Efter någon timme utan barnmorska och sjuksköterska kom dom tillbaka till rummet och då var det igång på riktigt. Värkarna blev kraftigare och samtidigt som jag var tvungen att PRESSA så sa dom till mig att försöka att inte spänna mig när dom kom (gick inte att inte spänna sig..) samtidigt som rumpan skakade mer och mer under varje värk.
Var helt hög på lustgasen så blundade under hela slutet av förlossningen, ropade på Micke, bad om vatten, sneglade upp på klockan och hann mellan värkarna fundera på om det skulle bli 28e eller 29 januari samtidigt som jag bara ville att det skulle vara över.
Hela tiden berättade dom för mig hur duktig jag var (vilket var sjukt viktigt för mig då jag var påväg att ge upp) och sa att nu är det inte långt kvar. Frågade till och med om det händer någonting eller om dom bara sa så för att jag skulle orka en gång till. Självklart svarade dom att det händer saker varje gång och att det snart är över.
23.19 var äntligen den stunden kommen som jag längtat efter sedan 01.45. Lilla Lova kom till världen och jag kunde ÄNTLIGEN andas ut... Trodde jag. Då var det sagt för moderkakan att komma ut. Men när den kom ut kunde jag andas ut på riktigt. Smärtan var som bortblåst. Jag var tillbaka och på mitt bröst låg min dotter.
Efter att jag duschat så fick vi in mackor, te och cider vilket var så sjukt värt och efterlängtat efter att jag endast fått i mig minimalt med mat under dagen.
Vi blev kvar på BB i tre nätter. Under dom dagarna gick jag utanför rummet en gång. Hade sjukt ont. Gjorde ont att sätta sig upp, resa sig, sitta, lägga sig ner och framför allt att gå. Vi hade dock underbar utsikt över Söder. Jag hade en säng med fjärrkontroll medans Micke fick spendera tre nätter i en sämre variant av en kryssningssäng.
Jag är fortfarande sjukt stolt över mig själv att jag lyckades med detta och att jag upplevt denna smärta som inte går att förklara för någon som själv inte upplevt den. Kommer leva på detta länge!
Såhär i efterhand så var det helt klart värt ett dygn med smärta!
Peace out /mamma Zdravo
Jag vaknade till när Micke gick och la sig. Då kom det som en blixt från klar himmel, värkarna började avlösa varandra. Kände att det kunde vara på G men hade ju aldrig varit höggravid förrut så hade ingen aning om hur det skulle kännas när det var på riktigt. Försökte somna om vilket gick som det gick. Vaknade var femte minut med en värk som började i ryggen och som fortsatte fram till magen. Den ryggsmärtan var den värsta smärta jag upplevt och den led jag med i många timmar. Gav inte upp utan låg kvar i sängen många timmar och försökte sova men vaknade hela tiden upp med ännu en värk. Hade innan hört att om det bara är förvärkar så kan det funka att bada. Men inte ens det hjälpte. Vid 7 tiden ringde jag till Södersjukhuset för första gången. Berättade att jag trodde mig ha regelbundna värkar. Hon tyckte jag skulle stanna hemma ett tag till och ringa tillbaka om någon timme. Gick upp och intog soffläge med täcke och kudde. Fyllde en skål full med endast havrefras, en achett med vindruvor och ett glas med vatten. Slog på Nyhetsmorgon och såg frosten på vardagsrumsfönstret denna kalla vintermorgon. Innan varje värk hoppades jag på att det inte skulle komma någon mer och efter varje värk andades jag ut att jag överlevde den och att jag skulle kunna andas några minuter till nästa.
När ryggsmärtan började stiga sig på kunde jag inte ändra position för då visste jag att det skulle göra ännu ondare. Försökte därför förbereda mig så att jag låg på bästa möjliga sätt. Kramade soffkudden och skrapade min armbåde för många timmar i soffan så fick skrapsår. Efter ytterligare några timmar försökte jag bada igen, funkade en stund och jag inbillade mig att det funkade att bada så ville ligga kvar där resten av dagen. Men det gick inte denna gång heller.
Ville fortfarande inte ringa till SÖS för visste inte vad jag skulle säga.
Tillslut ringde jag och berättade att jag haft värkar sedan 01.45 och att det hållt på regelbundet ca var femte minut sedan dess. Kvinnan på SÖS sa att hon tyckte att vi skulle åka in så att jag kunde få smärtstillande tabletter så att jag skulle kunna sova för natten. (Inte ens då tyckte jag att det var helt värt att åka in ifall vi ändå skulle få åka hem igen...). Efter att ha härdat hela natten och dagen åkte vi vid 15.30 tiden in ändå. Den bilresan var ingen rolig historia. Att sitta i en bil med smärtax100 var inte kul. Påvägen dit var jag avundsjuk på alla andra människor och när vi stod och väntade på ett rödlyse såg jag en mamma skjutsa sitt barn i en barnvagn. Då tänkte jag att hon också haft den här smärtan och hon överlevde... Just i den stunden var jag ändå väldigt glad att det var lördag och inga köer...!
En stund efter att vi var framme fick vi komma in i ett rum, längst bort i korridoren. En sjuksköterska kom in och berättade det kvinnan i telefonen redan sagt att vanligast är att man får med sig smärtstillande och får åka hem och försöka sova. En jättesnäll barnmorska kom in och sa att hon ska "kolla till mig" (ja ni förstår nog). När hon gjort det säger hon att jag är öppen 4 cm och kommer inte få åka härifrån utan en bebis. Det kändes ganska sjukt. Vi var ju helt inställda på att få lite tabletter och få åka hem igen, så säger hon att hon inte kommer släppa iväg oss härifrån utan en bebis. Våran bebis!!
Så där fick vi bosätta oss, klockan var då vid 17 tiden och där låg jag på en sjukhussäng och Micke satt i en stol vid min sida. Ryggvärken var fortfarande den värsta smärtan så tillslut fick jag ryggmärgsbedövning vilket hjälpte mycket (till en början). Värkarna vart lindrigare och kortare. Jag och Micke tog roliga bilder och jag var uppe och gick lite. Sen.... Så hjälpte inte den längre. Varje gång jag var och kissade kom sjuka värkar och det värsta var att jag inte kunde göra någonting.
Samtidigt som tiden gick jättesakta så gick den jättefort. Plötsligt var det skiftbyte hos barnmorskorna och in kom en öststats barnmorska vilket inte passade mig. Jag hade precis börjat andas lustgas och hade inte riktigt koll på hur man andades med den, vilket hon försökte lära mig, vilket inte gick så bra. Vi bytte då barnmorska (vilket jag är väldigt glad för). Jag hade nu fått epidural (ryggmärgsbedövning), börjat andas lustgas men ingenting hjälpte mot min ryggsmärta. Bestämde mig då för att ta kvaddlar (sterilt vatten som injiceras in under huden) som gjorde sjukt ont att få, kändes som tusen getingstick i ryggen. Hjälpte inte på mig men var ändå värt att pröva.
Efter någon timme utan barnmorska och sjuksköterska kom dom tillbaka till rummet och då var det igång på riktigt. Värkarna blev kraftigare och samtidigt som jag var tvungen att PRESSA så sa dom till mig att försöka att inte spänna mig när dom kom (gick inte att inte spänna sig..) samtidigt som rumpan skakade mer och mer under varje värk.
Var helt hög på lustgasen så blundade under hela slutet av förlossningen, ropade på Micke, bad om vatten, sneglade upp på klockan och hann mellan värkarna fundera på om det skulle bli 28e eller 29 januari samtidigt som jag bara ville att det skulle vara över.
Hela tiden berättade dom för mig hur duktig jag var (vilket var sjukt viktigt för mig då jag var påväg att ge upp) och sa att nu är det inte långt kvar. Frågade till och med om det händer någonting eller om dom bara sa så för att jag skulle orka en gång till. Självklart svarade dom att det händer saker varje gång och att det snart är över.
23.19 var äntligen den stunden kommen som jag längtat efter sedan 01.45. Lilla Lova kom till världen och jag kunde ÄNTLIGEN andas ut... Trodde jag. Då var det sagt för moderkakan att komma ut. Men när den kom ut kunde jag andas ut på riktigt. Smärtan var som bortblåst. Jag var tillbaka och på mitt bröst låg min dotter.
Efter att jag duschat så fick vi in mackor, te och cider vilket var så sjukt värt och efterlängtat efter att jag endast fått i mig minimalt med mat under dagen.
Vi blev kvar på BB i tre nätter. Under dom dagarna gick jag utanför rummet en gång. Hade sjukt ont. Gjorde ont att sätta sig upp, resa sig, sitta, lägga sig ner och framför allt att gå. Vi hade dock underbar utsikt över Söder. Jag hade en säng med fjärrkontroll medans Micke fick spendera tre nätter i en sämre variant av en kryssningssäng.
Jag är fortfarande sjukt stolt över mig själv att jag lyckades med detta och att jag upplevt denna smärta som inte går att förklara för någon som själv inte upplevt den. Kommer leva på detta länge!
Såhär i efterhand så var det helt klart värt ett dygn med smärta!
Peace out /mamma Zdravo
Söndag
God dag!
Vi ska strax bege oss ut på en solig barnvagnspromenad i det underbara vädret. Hade tänkt att gå förbi Jysk men som tur var kollade jag upp om det var stängt idag vilket det är... Annars hade jag börjat grina som ett litet barn om vi hade kommit dit och det var stängt. Får gå dit i veckan istället. Har en lista full med saker jag vill hitta!
Hehe, återkommer med ett längre inlägg när jag tar mig tid. Pöss!
Vi ska strax bege oss ut på en solig barnvagnspromenad i det underbara vädret. Hade tänkt att gå förbi Jysk men som tur var kollade jag upp om det var stängt idag vilket det är... Annars hade jag börjat grina som ett litet barn om vi hade kommit dit och det var stängt. Får gå dit i veckan istället. Har en lista full med saker jag vill hitta!
Hehe, återkommer med ett längre inlägg när jag tar mig tid. Pöss!
Världens snabbaste år, världens bästa år. I love you
Tänkte ta allt från början. Den 19 februari 2011 tog jag min stora packning och satte mig på tåget som skulle ta mig till Avesta, väl i Avesta hoppade jag på bussen till Norberg. Helt inställd på fest, vilket blev en väldigt lyckad sådan. Dagen efter skulle jag bege mig ner till Trafikskolan i Norberg för att få nyckeln till mitt rum jag skulle bo i i två veckor. Totalt ovetandes om vad som senare skulle hända. Det visade sig att jag skulle få spendera dessa två veckor med massa underbara människor. Tillsammans började vi följa Big Brother som började den söndagen. Vi lagade våran egen mat men åt den tillsammans. Vi träffades i vardagsrummet när vi skulle äta frukost och vi spenderade mycket tid framför datorerna på körskolan, där vi hjälptes åt med teorifrågor, tog en paus i pluggandet och gick över till Elsas konditori där vi köpte kaffe&fika. Jag hade det helt underbart. En i min grupp var Micke, han var tok-Bajare och hade jättemycket skägg och mustasch. Vi kom inte alls överens den första veckan, jag var dryg som jag kan vara ibland.., men det var jag mest för att jag kände att jag kunde vara det mot honom. Jag gillade nog han redan då. Fast visste inte på vilket sätt. Jag hade ju i många år funderat över hur jag skulle hitta den där killen som jag kunde vara helt avslappnad med, som gillar mig för den jag är. Varje gång jag tänkte den tanken blev jag ju livrädd.
Den där sista kvällen innan jag skulle åka hem. Utan att jag ens tänkte på det var det som att det stått skrivet i sten från början att det skulle vara vi. Att jag hoppade upp på din rygg på Konsum var ingenting konstigt. Det var helt normalt. Vi lagade misslyckade köttfärsbiffar som vi åt med makaroner.
Den 9 mars, dagen du kom hem från Norberg och slängt av dig din packning tog du bilen och åkte till mig. Sedan dess har det varit vi. I slutet av april vart jag gravid. Vi hade då varit tillsammans i ca en månad. Efter mycket tänkande, ett besök på abortmottagningen på Danderyds sjukhus (där jag fick se uldraljudet för första gången) hade jag/vi fortfarande inte bestämt oss. Ingen visste, förutom Natta som fick pressa det ur mig på jobbet. Egentligen så ville jag behålla henne från början men jag var livrädd för vad alla andra skulle tycka och tänka (sorgligt nog...). När jag helt plötsligt slutade dricka när jag umgicks med vänner så blev det allt jobbigare att komma på bortförklaringar. Tror det var i mitten av sommaren som dom viktigaste fick reda på "det" och då hade vi inte bestämt oss än. I augusti gick vi ut med det och det var så skönt. Då hade vi bestämt oss. Trots vissa människors tvekande, frågor, undrande så hade VI bestämt oss. Vi hade även tagit reda på att det skulle bli en liten flicka vilket vi bestämde oss för skulle vara hemligt, vilket i sin tur visade sig vara sjukt svårt.
I början av december flyttade vi in i en 2a och blev sambos. Jag började boa och det kändes så skönt att äntligen få börja ett liv tillsammans på riktigt. Men även få visa för alla tveksamma själar att vi klarar det här, alldeles själva.
Den 17 januari var hon beräknad, den natten kunde jag inte sova. Var beredd på att hon skulle komma när som helst. Vilket hon inte gjorde. Efter en vecka över tiden kunde jag sova som vanligt igen, hade nästan glömt bort att varje ny dag var en till dag över tiden. Fredagen den 27/1 var vi på middag hos Mickes föräldrar i Älvsjö, på dagen hade jag börjat få lite ont i rygg och mage men inga värkar. Det var nog bara väldigt minimala förvärkar. Hade så hela kvällen och tänkte att det kanske är dags snart.. Dagen innan det på torsdagen hade vi varit hos våran barnmorska som bokat tid åt oss för prat om igångsättning på Södersjukhuset (som vi födde på). Men så blev det aldrig. Natten till lördagen den 28 januari började det på riktigt och sent på kvällen samma dag 23.19 föddes våran stjärna.
I mars, den 21 mars firar vi ett år ihop!
Världens bästa år!
:)
Den där sista kvällen innan jag skulle åka hem. Utan att jag ens tänkte på det var det som att det stått skrivet i sten från början att det skulle vara vi. Att jag hoppade upp på din rygg på Konsum var ingenting konstigt. Det var helt normalt. Vi lagade misslyckade köttfärsbiffar som vi åt med makaroner.
Den 9 mars, dagen du kom hem från Norberg och slängt av dig din packning tog du bilen och åkte till mig. Sedan dess har det varit vi. I slutet av april vart jag gravid. Vi hade då varit tillsammans i ca en månad. Efter mycket tänkande, ett besök på abortmottagningen på Danderyds sjukhus (där jag fick se uldraljudet för första gången) hade jag/vi fortfarande inte bestämt oss. Ingen visste, förutom Natta som fick pressa det ur mig på jobbet. Egentligen så ville jag behålla henne från början men jag var livrädd för vad alla andra skulle tycka och tänka (sorgligt nog...). När jag helt plötsligt slutade dricka när jag umgicks med vänner så blev det allt jobbigare att komma på bortförklaringar. Tror det var i mitten av sommaren som dom viktigaste fick reda på "det" och då hade vi inte bestämt oss än. I augusti gick vi ut med det och det var så skönt. Då hade vi bestämt oss. Trots vissa människors tvekande, frågor, undrande så hade VI bestämt oss. Vi hade även tagit reda på att det skulle bli en liten flicka vilket vi bestämde oss för skulle vara hemligt, vilket i sin tur visade sig vara sjukt svårt.
I början av december flyttade vi in i en 2a och blev sambos. Jag började boa och det kändes så skönt att äntligen få börja ett liv tillsammans på riktigt. Men även få visa för alla tveksamma själar att vi klarar det här, alldeles själva.
Den 17 januari var hon beräknad, den natten kunde jag inte sova. Var beredd på att hon skulle komma när som helst. Vilket hon inte gjorde. Efter en vecka över tiden kunde jag sova som vanligt igen, hade nästan glömt bort att varje ny dag var en till dag över tiden. Fredagen den 27/1 var vi på middag hos Mickes föräldrar i Älvsjö, på dagen hade jag börjat få lite ont i rygg och mage men inga värkar. Det var nog bara väldigt minimala förvärkar. Hade så hela kvällen och tänkte att det kanske är dags snart.. Dagen innan det på torsdagen hade vi varit hos våran barnmorska som bokat tid åt oss för prat om igångsättning på Södersjukhuset (som vi födde på). Men så blev det aldrig. Natten till lördagen den 28 januari började det på riktigt och sent på kvällen samma dag 23.19 föddes våran stjärna.
I mars, den 21 mars firar vi ett år ihop!
Världens bästa år!
:)
Här är anledningen till varför jag inte bloggat på några dagar
Berättar mer om mina svärtsamma timmar innan och om det lilla livet Lova inom en snar framtid! :)
2012-01-26
Heeeey bloggish! Igår fick jag äntligen inreda här hemma lite igen. Sätta upp en ny gardinstång i vardagsrummet (den vi hade där var grå och för kort så den var skev i mitten..) så den satte vi upp i sovrummet så nu ser det äntligen lite hemtrevligt ut där inne också. Plus att vi nu har hissgardiner i fönstrerna bakom soffan. Vi har även köpt en cool klocka som vi dock måste ha borrmaskin till..
MEN..
...Köket är fortfarande kaos och inte klart någonstans. Vill bara gå på massa loppisar och fynda fynda fynda. Men vågar inte åka någonstans just nu... Så det får jag vänta med. Tyvärr.
Idag ska det storhandlas.... ÄNTLIGEEEENNNNNNNNNNN och jag har gjort värsta bästa inhandlingslistan. Har listat allt i ordning, kött, pasta, fisk, mejeriprodukter etc för sig så det ska bli lättare. Haha.. Allt för att fördriva tiden lite.
Undra vad jag ska göra efter att jag duschat.. Kanske.. Kolla om vi fått någon post... Långpromenad senare idag, förhoppningsvis. Sen ska jag slita i tvättstugan också.
Peace out
MEN..
...Köket är fortfarande kaos och inte klart någonstans. Vill bara gå på massa loppisar och fynda fynda fynda. Men vågar inte åka någonstans just nu... Så det får jag vänta med. Tyvärr.
Idag ska det storhandlas.... ÄNTLIGEEEENNNNNNNNNNN och jag har gjort värsta bästa inhandlingslistan. Har listat allt i ordning, kött, pasta, fisk, mejeriprodukter etc för sig så det ska bli lättare. Haha.. Allt för att fördriva tiden lite.
Undra vad jag ska göra efter att jag duschat.. Kanske.. Kolla om vi fått någon post... Långpromenad senare idag, förhoppningsvis. Sen ska jag slita i tvättstugan också.
Peace out
Bebisens födelse (när den nu blir...)
Yes!! Hade först som hemlig önskan att bebben inte skulle komma innan 2011 var slut. När vi (jag) klarade det delmålet övergick det till att bebben inte skulle komma fredag den 13 januari och nu hoppas jag att bebben kommer tidigast imorgon 25/1. Hehe. Tror & hoppas att vi klarar det!
Självklart är det välkommet när som helst, MEN tänkare som jag är så har jag återigen tänkt ett steg längre. Hur glada är alla den 24e varje månad? Inte jättejättejätteglada och INTE så rika (förutom 24 december då) och alla månader man har turen att 25e infinner sig på en helg. Den 25e är det alltid fest (iallafall på de flesta människors bankkonton) och förhoppningsvis några dagar efter det också. Så därför tycker jag att det vore alldeles alldeles underbart om det blir tidigast imorgon. HEHEHE
Om det blir som jag tänkt så kommer det bli stora födelsedagstårtor med pyntningar bestående av guldballonger och extra av allt.
Ps, en vecka över tiden idag ds.
Självklart är det välkommet när som helst, MEN tänkare som jag är så har jag återigen tänkt ett steg längre. Hur glada är alla den 24e varje månad? Inte jättejättejätteglada och INTE så rika (förutom 24 december då) och alla månader man har turen att 25e infinner sig på en helg. Den 25e är det alltid fest (iallafall på de flesta människors bankkonton) och förhoppningsvis några dagar efter det också. Så därför tycker jag att det vore alldeles alldeles underbart om det blir tidigast imorgon. HEHEHE
Om det blir som jag tänkt så kommer det bli stora födelsedagstårtor med pyntningar bestående av guldballonger och extra av allt.
Ps, en vecka över tiden idag ds.
Hejhejhej!
Medans jag och mina nybakade scones väntar på kaffebryggaren som jobbar så tänkte jag passa på att skriva lite här denna halvsoliga snöiga söndag. Igår åt vi oss proppmätta på en restaurang 2 min från oss. Jag tog kyckling/fläskfilé på spett med tzatsiki och pommes aaaaahhh! Sen gick vi hem och hade matkoma samtidigt som vi åt godis...!
Ha det så kult på restaurangen!
Idag kommer bli en bra lördag. Frukost framför Nyhetsmorgon/datorn, tvättstuga 13-16, mellan besök i tvättstugan blir det våfflor till lunch framför skidskyttet på tv, 16.10 börjar Sverige-Polen i handboll och efter det ska jag, Micke och pappa ut och äta. Sen är det Gladiatorerna ikväll också.
Igår var en bra fredag. Vi var på hockey i Väsby, Väsby-Bajen Fans. Tyvärr blev det förlust för Bajen...
Peace out
Ps, sitter fortfarande i min SNYGGA morgonrock.. framför datorn... Ds
Igår var en bra fredag. Vi var på hockey i Väsby, Väsby-Bajen Fans. Tyvärr blev det förlust för Bajen...
Peace out
Ps, sitter fortfarande i min SNYGGA morgonrock.. framför datorn... Ds
Sen god färgglad frukost
Hade helt glömt bort att jag hade tid hos min barnmorska idag. Eller hade rättare sagt glömt bort vilken dag det var idag.. Kom iallafall i tid och sen så köpte jag färskt bröd till frukost som vi smaskade i oss till sen frukost. Idag är det perfekt ut-att-gå-en-promenad väder så det vill jag göra idag. Har dock börjat få lite ont. Jobbigt att bara vänta utan att veta när det sker. Men annars mår jag mycket bien!
Väggpoesi
<3
Tidigare idag när Micke skulle diska så gick det inte riktigt som planerat...Vi fick åka med snabba ryck till vårdcentralen där vi som tur var fick snabb hjälp. Min man slapp sy men istället så limmade dom igen såret. Sen åkte vi hem och jag fick fortsätta diska.... Hehe
Nu såhär i efterhand hade vi/Micke tur i oturen att vattnet inte gick i samma veva och att det inte det blev ett större sår.
Nu såhär i efterhand hade vi/Micke tur i oturen att vattnet inte gick i samma veva och att det inte det blev ett större sår.
BtotheREAKFAST
Mitt nästa projekt, korsord på badrumsväggen.
God morgooooonnnnnnN
Har inte sovit bra inatt heller... Inatt har jag dock inte drömt om att jag födde barn utan om att pussla ihop ord som i ett korsord. Ett projekt jag började med igårkväll. Tanken är att fylla ena väggen i badrummet med massa ord. Fick nämligen en barnvagnsskylt av min storebror i julklapp som innehöll MASSSOOORRRR med bokstäver och vi behöver inte alla till själva skylten. Ska be han köpa en till eller kanske två så vi kan bygga ut vårat korsord. Var till och med så seriös att jag klippte ut alla ord och satte kludd bakom INNAN jag tar bort pappret för klistret för att få bästa möjliga resultat. Bild kommer!
Nu är jag dock sugen på att åka och köpa en magnettavla som jag vill sätta upp på ytterdörren och köpa ord så man kan bilda roliga ord så bli glad när man ska gå ut.
Innan jag fixar väggen i badrummet ska jag äta frulle.
Heydooo
Har inte sovit bra inatt heller... Inatt har jag dock inte drömt om att jag födde barn utan om att pussla ihop ord som i ett korsord. Ett projekt jag började med igårkväll. Tanken är att fylla ena väggen i badrummet med massa ord. Fick nämligen en barnvagnsskylt av min storebror i julklapp som innehöll MASSSOOORRRR med bokstäver och vi behöver inte alla till själva skylten. Ska be han köpa en till eller kanske två så vi kan bygga ut vårat korsord. Var till och med så seriös att jag klippte ut alla ord och satte kludd bakom INNAN jag tar bort pappret för klistret för att få bästa möjliga resultat. Bild kommer!
Nu är jag dock sugen på att åka och köpa en magnettavla som jag vill sätta upp på ytterdörren och köpa ord så man kan bilda roliga ord så bli glad när man ska gå ut.
Innan jag fixar väggen i badrummet ska jag äta frulle.
Heydooo
