s

Jag hade på mig ett par utav mina nya jeans idag när Micke kom hem från Bajenmatchen. Typiskt tjejigt berättar jag detta för honom för att jag vill få en respons av något slag samtidigt som jag sitter på en stol i ett rum med dåligt ljus. Responsen jag får är "Snygga!" när jag sekunder senare kommer på att han inte ens kan ha sett om dom är snygga eller inte.

Ungefär samma scenaro utspelade sig igår hemma hos Cajsa och Victor. Cajsa hade iiiiingentiiiiing att ha på sig inför kvällen så hon sprang ut och in från sovrummet till oss i vardagsrummet och visade upp olika alternativ. Det enda Victor tyckte hon skulle ha var ett par tajta skinnshorts fast egentligen så brydde han sig inte, han ville bara kolla klart på filmen som gick på tv.

När hon tillslut hade bestämt sig för ett utav hennes första alternativ kom Victors kompis över. Cajsa frågar då honom vad hans flickvän ska ha på sig ikväll (för dom skulle ut tillsammans), kompisen svarar "Ja det var väl någon klänning och några strumpbyxor.... Vadå ska ni se likadana ut eller?"

Detta måste vara typiskt manligt, medans vi tjejer ibland KRÄVER respons (och blir arga om det inte är bra sådan), lägger ner alldeles för mycket tid på att planera, ändra planer, ändra tillbaka etc, ibland få psykbryt, vägra gå ut pga iiiiingentiiiiing att ha på sig så struntar killarna i vad fan vi har på oss. När ska vi lära oss det?

Ett väldigt charmigt manligt drag tycker jag.