s

Var på en föreläsning igår kväll om adhd. Satt och skrattade åt det han sa för kände igen mig i nästan allting som han tog upp. Var så intressant att jag lätt hade kunnat sitta där några timmar till och bara lyssnat.

Kände mig stolt över att känna en sådan människa med denna sjukdom, eller "dolda handikapp" som han också använde sig av. Om han inte hade haft adhd så hade han inte varit den han är idag, den jag älskar så himla mycket.

Du är en fantasisk djurvän, du delar alltid alltid alltid med dig av det du har, frågar alltid vad jag vill äta, du kommer alltid och berättar om det är något bra tv program på tv eller om det är någon film du vill tipsa om, dina sms när du vill ha en cola. Finns hur mycker som helst att skriva om dig. Hur olika vi än är och hur mycket du än dagligen går mig på nerverna så finns det inget jag skulle vilja ändra på med dig eller ersätta dig med. Du kommer föralltid vara i mitt liv och det är jag så otroligt tacksam för.  Du är på något sätt min andra halva och den som faktiskt förstår mig och vet hur jag fungerar. Du är grym!