MAT ÄR MIN PASSION
HOLA AMIGOSAR!
Är jag helt dum i huvudet och har för lite fritid om jag sitter och längtar till när jag vaknar imorgon och får äta frukost? Nej det är jag inte. Jag är bara jävligt sugen på rostat bröd och kaffe med en touch av mjölk. Jag är alltid sugen på något att äta. Tror att det där går i arv (förhoppningsvis för då har jag någon att skylla på). Att älska mat och vara glupsk. Oftast när jag är med andra så håller jag tillbaka och håller mina fingrar i styr när det står en fet godisskål framför mig, tar en godis lite då och då (fast jag egentligen vill ta stora nävar helst varje minut alternativt ha hela skålen för mig själv). Men nu på senaste tiden så har jag börjat erkänna INNAN att jag är glupsk och att jag vet om det så inte folk börjat titta snett på mig eller kalla mig tjockis bakom min rygg. T ex när man är på bio så är det vanligt att två kompisar delar på en mellanpopcorn. Visst jag kan också göra det för jag vet innerst inne att jag inte orkar hetsa i min en hel mellanpopcorn för mig själv, men ändå så försöker jag så gått det går förklara innan att jag är glupsk, äter mycket och det är inte elakt mot personen i fråga rättare sagt så är jag ju snäll som är ärlig och berättar det innan istället för att den stackars människan som tror att hon/han fått äran att dela en mellanpopcorn med.
Men om vi säger att jag nu ska dela en mellanpopcorn med en kompis så får jag panik och känner att jag måste äta så mycket som möjligt så fort som möjligt innan allt tar slut... Kan det här komma från barndomen, alla ni som har syskon. Kan det komma från när man var yngre och alltid ville ha mest och var tvungen att äta upp den sista godisbiten innan som i mitt fall min storebror tog den.
Jag äter grillad lyxmat summer of 2009.
svar: ja!
jag är också sådär, man har bråttom med allt, men det var är nog för att erik och stefan hotade med att dom skulle ta min mat om jag int eåt upp den fort nog :p
