s

Kära du, vad är det du inte förstår? Jag är nu 95% säker på att jag vill byta eftermamn men det är en människa i min närvaro som skrattar bort det, säger att jag ska vänta några år, säger att jag kommer att ångra mig och att det inte är namnet som gör en människa.

MEN jag har aldrig tyckt om mitt efternamn, jag har aldrig velat berätta vad jag heter i efternamn för jag tycker det är fult. Jag känner ingen samhörighet till mitt efternamn. Jag vill heta ett vanligt efternamn som man slipper bokstavera som ingen höjer ögonbrynen för. Jag vill vara en i mängden.

När jag ändå håller på ska jag lägga till ett andranamn också så såhär kanske det kommer se ut om några månader: Sofie Maria Elina E*****

För första gången i mitt liv så kommer jag göra något som jag verkligen vill och totalt strunta i vad andra tycker och tänker. Jag kommer inte ångra mig en sekund.

Så de så.