SYSKONKÄRLEK..

Ehm.... om jag in förra inlägget försökte få fram en känsla av att det är lugnt och harmoniskt att tvätta i en tvättstuga... Så fick jag känna på annat några minuter efter förra inlägget var skrivet.

Två syskon, i kläder som man bara sätter på sig eftersom alla andra ligger i tvättmaskinen, springer runt, har panik, sparkas och as garvar i panik. Tänk dig Bill och Bull.

Vi hade 40 minuter kvar på vår tvätttid då jag sätter in en vittvätt. Men dilemmat i det hela är att när vi redan satt i tvättmedlet, satt på tvättmaskinen så inser vi att det kommer ta över en timme tills den maskinen är klar.
Vi tänker inte mer på det. Går ner 30 minuter senare i hopp om att det går att öppna tvättmaskinen ändå.
VILKET DET SJÄLVKLART INTE GÖR. Därav paniken.
Jimmy: Men den måste ju förfan gå att öppna, tänk om ett barn skulle sitta fast där inne..

Jag kom iallafall undan att vara där nere när nästa tvättare skulle komma dig. För jag sa att jag kan köpa snus.. 45 kr fattigare, men det var fan värt det!

Nu är de mesta otorrt, men det löser sig. Det gör det alltid. Nästa gång kommer det gå bättre! Eller ?

Kommentarer

Kommentera inlägget här:

Namn:
Kom ihåg mig?

E-postadress: (publiceras ej)

URL/Bloggadress:

Kommentar:

Trackback
RSS 2.0